Replik i UNT

Idag har ULUG en replik i UNT. Den är ganska redigerad och kan läsas här http://www.unt.se/debattspecial/strategi-kring-oppen-kallkod-2781901.aspx . Originalet som är längre lyder:

Vi instämmer i mycket av det Susanna säger om fri mjukvara och öppen källkod. Vi vill betona att med fri i fri mjukvara menar vi som i frihet, inte gratis. Men visst går det med detta att kapa kostnaderna för just stängda licenser och för att ständigt köpa nya versioner av samma mjukvara. Övriga kostnader som ingår i en mjukvaruförvaltning, exempelvis hosting, underhåll och support kommer alltid att finnas oavsett vilken licensform mjukvaran har.

En av poängerna med öppen källkod är man i sin tur kan låta pengarna för licenser och ständiga uppgraderingar istället gå till övrigt, som nya funktioner och annan utveckling. Ett aktuellt exempel från offentlig sektor är Biblioteket i Hylte som helt övergått till ett system baserat på fri mjukvara. De har i och med detta kapat kostnader och givit användarna större inflytande över systemet. En annan stor fördel är att de kan låta övriga bibliotek som använder samma system nyttja de nya funktioner de tar fram.
Ett annat exempel från Europa är staden Munchen som i dagarna blev klar med sin migrering till fri mjukvara och produkter baserade på öppen källkod. Även om inte besparingarna var huvudmålet i sig (Det var leverantörsneutralitet och oberoende som var målet) så säger sig Munchen ha sparat 11,7 miljoner Euro hittills.

En annan av poängerna med fri mjukvara är att den ofta är lätt att integrera med andra system eftersom man i regel använder öppna standardformat för dataöverföring mellan dem. Det minskar risken att man behöver lägga resurser på att lappa ihop olika inkompatibla proprietära system

Med ”att det ger skolbarn förutsättningar” menar vi att alla elever kan få tillgång till kontors/officepaket, ritverktyg och andra verktyg oberoende av ekonomisk situation i hem och skola. Att de kan få tillfälle att lära sig mer om hur det fungerar under huven på programmen. Att de ges chansen att experimentera, lära och väcka lusten att innovera. Aktuella exempel är projekt som Raspberry Pi och Arduino vilka väver samman entusiaster, skolor och företag kring små och billiga inbäddade datorer. Ungdomar som är vana vid att arbeta med fri mjukvara kommer att ha en god grund att stå på i sina framtida arbetsliv då det uppmuntrar forskning och företagande.
Vi argumenterar inte för att Uppsala kommun helt ska övergå helt till öppen källkod och fri mjukvarubaserade produkter – det vi skulle vilja se är att man tar fram en strategi kring fri/öppen mjukvara, likt Göteborg och Östersunds kommuner. Vi vill se det användas där det gör nytta.